Men juste!
Idag vart jag påmind om varför jag gör det här. Varför man kämpar. Alltid i ständig uppförsbacke med skador och andra motgångar.

Lopp va en dröm på 4 ben. Underbar i galopparbetet framförallt. Satte under sig, hade jättefin takt och va supermjuk i munnen. Kunde bara glida runt där på slutet och styla med lite byten och fina förvända. Min fina kille! Tänk att den känslan kändes mil borta för bara 2 dagar sen.. Har bara två tips. 1, gå tillbaka till grunderna. 2, övergångar, övergångar, övergångar.
Hoppas känslan sitter i tills imorgonbitti, längtar redan upp på den ryggen igen! <3
